...........
Kategori: Allmänt
tackar sååå för det underbara sällskapet ;)
jag hade inte klarat helgen ensam...
fredagen va fruktansvärd.... men kvällen va toppen =)
lika bra spelning om alltid! massa kändisar =)
lite för många öl men kul hade jag, det jag minns :S ;)
träffade på en gammal bekant, som har varit mer en bara en bekant, en välldigt bra vän....
som jag har saknat så mycket, men inte kunat prata med pga massa skit o dumma rykten...
jag minns inte allt jag sa lr hur det gick, men jag hoppas att hon förstår att jag inte är min mamma.....
vi får se hur den historien slutar..... :'(
idiot komentar från ett pucko till thess gjorde/gör mej dock så
förbannad!! det har hon inte gjort sej förtjänt av!! och du ska inte yttra dej till någon!!!
sorry, men thess e min bästa vän och henne backar jag upp till 1000%
annars va kvällen toppen, kussin vart lite full & pinsam men hon e underbar så
skit samma hahaha
lördagen va myssss... film, film, film & film, sova i omgångar och bara ta det lungt...
hellt underbart, bortsett från bakfyllan haha men den e ju självförvållad haha
hade varit kul att kanske ha hittat på någe, men hellt ärligt så skar det i hela
magen varge gång jag reste mej upp så det va nog bäst att bara sitta i soffan
och inte röra på mej så mycket allst....
dagen har också varit mys =)
mycket skit på tv:n & galna kissar men det har varit toppen ändå =)
nu e jag ensam hemma igen...
helgen har flytit på bra visst har jag tänkt en del,
men inte lika mycket som nu...
att det gör ont kan jag ta.. det går över någon gång...
den psykiska delen är värre....
jag har trängt undan den, villket har varit så skönt....
men nu kan jag fan inte tänka på annat....
det känns konstigt, hella upplevelsen va hemsk... aldrig mer!!
jag får frågorna: hur e det? hur mår du? har du ont?
jag svarar: det e okej, jag mår bra, nej inte så farligt....
va fan kan jag inte bara vara ärlig och säga som det är...
det gör skit ont, det e som om någon i omgångar kör in en kniv i magen på mej och snurrar på den,
jag mår okej, absolut, men ändå så kommer alla konstiga känslor,
jag e hellt plötsligt kännslosam och gråter...
kommer allt nu??
klart man har lättare att visa allt när men e själv...
men å andra sidan kan det ju va både bra och skönt att bara vara ärlig och berätta som det e....
jag va livrädd, jag grät så hysteriskt att bara det gjorde ont, paniken över hela grejen,
har nog inte riktigt släppt än.....
jag e fortfarande rädd, jag vill bara krypa ihopp nån stans där jag känner mej trygg och
bara gömma mej en stund... kan man det? får man det??
